Hur går det för kålen?

Ja, det kan man verkligen undra med tanke på att det är två månader sen jag skrev sist. Varför är hon så tyst? Blev det överhuvudtaget några plantor av de där 35 sorterna i sina små byttor?

Jodå, det blev stora mängder, till och med enorma mängder plantor. Jag skull kunna fylla varje land med kål!

Fröna såddes den 9 mars i kallväxthus och grodde fint efter att varmbänken i tunneln las den 17 mars. Det gav lite tillskottsvärme i tunneln vilket gynnade groningen. Den 17 april skolade jag om plantorna och den 22 april ställde jag ut dem i den nu avsvalnade varmbänken utomhus. Där rymdes de fint mellan sallat, morot och annat mums. På natten var de täckta med glas. Vi hade flera nätter med minusgrader. Den 4 maj såg det ut så här i varmbänken utomhus.

avhärdning kålDen 13 maj planterade jag min ena kålgård. 87 plantor i fem kvarter. Kvarteren är ca 1,20 breda och 1,60 långa förutom kvarter 1 som är 5 meter långt. Det betyder att hela kålgården är knappt 14 kvm och varje planta har en yta om 40 x 40 cm. Bäddarna är planterade i tre rader med högväxt kål (svartkål, broccolo, brysselkål)  i mittraden och kål som bildar huvuden (vitkål, spetskål, rödkål, blomkål, savoykål) på båda sidor om den. Kålgården består av upphöjda bäddar gödslade med häst- och hönsgödsel och den 25 maj ser tre av kvarteren ut så här.

kålgårdenKvarter 1

  • Svartkål Nero di Toscana – 13 plantor
  • Vitkål Amager Stenhoved Tena*, Jåtun, Dottenfelder Dauer, Amager Halvhöj Belo*, Julikongen* – 16 plantor
  • Spetskål Express, Vysocke, Filderkraut – 10 plantor

Kvarter 2

  • Broccolo Veronica F1 – 4 plantor
  • Rödkål Amager 304* – 4 plantor
  • Blomkål All the Year Round – 4 plantor

Kvarter 3

  • Brysselkål Evesham Special, Red Ball – 4 plantor
  • Blomkål Di Sicilia Violetto – 4 plantor
  • Savoykål Ulmer* – 4 plantor

Kvarter 4

  • Brysselkål Groninger – 2 plantor
  • Broccolo Veronica F1 – 2 plantor
  • Savoykål Vertus 2 – 4 plantor
  • Blomkål Snowball – 4 plantor

Kvarter 5

  • Broccolo Romanesco Natalino – 4 plantor
  • Rödkål Rodynda – 4 plantor
  • Blomkål Tabiro – 4 plantor

* sorter från Nordisk Genbank

Experimentet består i att starta kålodlingen under kalla förhållanden för att se om plantorna fixar det eller om de går i blom. Än så länge ser plantorna knubbiga och fina ut.

Men hallå, säger nu den som är uppmärksam på detaljer. Detta är bara 22 sorters kål. Du skrev faktiskt 35 sorter. Var är de andra 13? Lugn, bara lugn! Det kommer mer…

 

Publicerat i Bågväxthuset, Förkultivering, Kål, Kålexperiment 2016, Tunnelväxthus, Varmbänk | Lämna en kommentar

Experiment med kål

Kål är nog nåt av det godaste och vackraste man kan odla. Extra värdefull är kålen under vinterhalvåret när den krispig och färsk kryllar av goda saker som kroppen bara älskar. Jag vill odla massor av kål och gärna året om!

blomkål di Sicilia ViolettoNär man läser om hur man ska odla kål så finns det olika förhållningsregler vad gäller temperatur för groning och plantuppdragning och det står alltid om risken för stocklöpning (att plantan går i blom för att sätta frö) när man har plantorna i för låg temperatur. Runt 14 grader lär vara gränsen. Men stämmer det verkligen? I år provar jag ett annat sätt att odla kål på än vad som står i böckerna.

Den 9 mars sådde jag 35 sorters kål i små plastbyttor som jag ställde i min ouppvärmda tunnel. Varsågoda och gro när ni har lust! Vi hade minusgrader ute på nätterna och så även i tunneln.

Så uppstod behovet av utgödsling hos gäss och kaniner och därmed blev det två varmbänkar i tunneln lagda den 17 mars. De steg snabbt i temperatur och kulminerade på 65 grader redan dag fyra men efter bara ett par dagar hade det grott i varenda kålbytta. Jag gissar att den höjda temperaturen i tunneln gjorde susen.

kålexperimentDet som mer hände i tunneln, där jag även övervintrar alla plantskolans kryddväxter, var att det vaknade i alla krukor för plantorna trodde att det var vår. Vilken härlig växtkraft!

kryddväxternaNu när varmbänkarna långsamt sjunker i temperatur men fortfarande är för varma för ”direktkontakt” med kålbyttorna, så har jag lagt brädor ovanpå bänkarna så att det blir lite luft mellan plantor och bänkvärme. Just kålplantorna står på en liten varmbänk som är en normal pallkrages yta på 1,2 x 0,8 meter och 3 pallkragar hög. Den är täckt med 3-skikts bubbelplast för att hålla värmen kvar i bänken.

på varmbänkenOch jag måste säja att jag aldrig haft finare kålplantor. Små och kompakta, precis som jag vill att de ska vara.

fina plantorTidigare har jag alltid dragit upp kålplantor inomhus och de gror ju så snabbt att bara man vänder ryggen till ett dygn eller två så har de rännt iväg på höjden och det är ingen vacker syn. Även en planta vill bli sitt bästa.

Tillbaks till den där magiska 14-gradersgränsen… stämmer den? Tja, jag lär ju inte få veta det förrän senare. Men ärligt talat så tror jag att en planta som får gro när den behagar också anpassar sig efter rådande klimat på ett helt annat sätt än en planta som gror i bekväma 20 grader och sen blir utflyttad till 10 graders kyla. Jag tänker mej att det är lite chockartat för just rotsystemet. Att man som planta känner att det är risk för livet och att man snabbt måste sätta frö för att föröka sig innan man kolar. På samma sätt som en gravt undernärd eller på annat sätt stressad planta går i blom för att ändå fortsätta leva genom de frö som sätts före den eventuella döden.

Nu står mina kålplantor på skön undervärme, i sval luft och med maximalt ljus. Det känns som om det inte kan bli bättre.

Du kommer att få följa mina 35 sorters kålplantor det här året. Vad de är för sorter, hur de växer och hur de sköts. Men också vad som händer med dem. Går de i för tidig blom eller blir det en härlig skörd? Det är bara genom att våga prova som vi hittar nya sätt att odla på som passar våra egna förutsättningar.

Det finns egentligen bara en sak som behöver lösas. Inte nu men om några veckor. Var tusan ska jag sätta alla dessa plantor? Ibland går viljan och lusten att experimentera flera steg före den praktiska verkligheten. Jag brukar dock inte låte det hindra mej.

 

Publicerat i Bågväxthuset, Förkultivering, Kål, Kålexperiment 2016, Tunnelväxthus, Varmbänk | 8 kommentarer

Varmbänkar i tunneln

För en månad sen sådde jag i årets första varmbänk utomhus. Jag planterade också ut sallat Little Gem som såddes i höstas och övervintrat i tunneln. I dag kan jag skörda första sallatshuvudet!

little gem i varmbänkSom vanligt behövde flera saker göras här hemma på gården. Kaninhusen behövde städas, liksom gåshuset. Gässen ska snart lägga sig och ruva och då ska det vara rent och fint. Kisshinken på utedasset behövde tömmas. Hmm… varmbänk! Sagt och gjort. Det blev två. En trippelhög pallkrage och en som är dubbelt så stor, som jag byggde förra året som varmbänk.

varmbänkarMassor av jord behövde tömmas ut ur lådorna men det passade perfekt för utanför mitt glasväxthus, där det tidigare växt allehanda rotogräs (en riktig surdeg som jag bara inte orkat ta tag i), la jag i höstas massor av gamla kartonger och fyllde på med getternas ströbädd. Nu blev det dessutom fyllt med jord. Ett stort, nytt land!

Varmbänkarna är tänkta att ge jämnare värme i tunneln under våren och dessutom tänker jag använda dem som ”värmemattor” när jag ska sätta ut runt 500 krukade tomatplantor om några veckor. Det är ju för kallt på nätterna men med undervärme till rötterna och ett lock över på natten tror jag att det blir toppenbra.

I tunneln har jag lite övervintrad kål. Broccolin skjuter härliga sidoskott nu. broccoli2Och här ser det ut att bli ett präktigt toppskott!

broccoliPalmkålen skjuter sidoskott som kommer med blomknoppar. Mums!

svartkålEn rödbeta har övervintrat. Fina blad till kvällen sallat.

rödbetaLivet som åretruntodlare är rätt najs så här års!

 

Publicerat i Bågväxthuset, Jord & kompost, Kål, Tunnelväxthus, Varmbänk, Vinterodling | 3 kommentarer

Gräv där du står

På väg till lagården går jag på en väl upptrampad stig som är ungefär femtio meter lång. Det händer mycket längs den stigen. Gässen vaggar gärna fram och tillbaka från gåshus till betesmark. De håller gräset superkort och skiter ganska mycket just på stigen. Grön och fiberrik skit. Veden kapas och klyvs precis i närheten och det stänker sågspån och barkflisor i närheten av stigen. Vi bär halm och hö till djuren och tappar lite här och lite där. Och hönsen fullkomligen älskar att sprätta omkring i allt det här materialet som ligger på och vid stigen när de är ute på eftermiddagarna. ”Skräp!” skulle nog ganska många tänka och genast räfsa upp det, lägga det på släpet och köra det till återvinningen. Jag blir alltid lika förvånad när människor ser organiskt material som skräp. För mej är det guld!

Att gräva där man står är för mej att öppna ögonen, se det enkla. Vad har jag framför mina fötter? Eller under, för den delen.

markenJag tittar på det och ser organiskt material som efter en lång och fuktig vinter, blandats med lite jord och gödsel med hjälp av hönsen till ett halvtorrt material som börjat småkomposteras. Mat för maskar är vad jag ser. Och mat för maskar är lika med gödsel för mina grönsaker när det ligger som ett täcke i mitt land.

Jag täckodlar gärna men har svårt att få ihop färskt material som gräsklipp och annan grönmassa. Det är viktigare att det blir foder till våra djur. Så jag använder en hel del halm och gärna halm som legat ute hela vintern och börjat komposteras något. Den blir ett fint täcke.

Så jag tar fram räfsa, skottkärra och spade och sätter igång. Det tar knappt en halvtimme att räfsa hela gången, skyffla upp det i skottkärran (många lass blev det!) och köra det till en av de tomma varmkompsterna. Bredvid står mycket lämpligt en tunna med gammalt gödselvatten från förra året. En bortglömd resurs. Jag vattnar med det mellan lagren av hö, halm, gåsskit, löv, mossa, små grenar, barkflisor och sågspån. Tanken är inte att det ska bli jord, utan mer att en påbörjad nedbrytningsprocess ska sätta fart med hjälp av gödsel och vatten, så att jag om en månad eller två kan använda materialet som täcke till mina odlingar.

tunnanHade jag kunnat lägga på det direkt i landen? Ja, men kanske skulle det i så fall gjorts i höstas när landen var tomma. Nu är det fullt av färsk gödsel från gässen och det vill jag inte så och plantera i. En liten vända i varmkomposten gör susen. Maskarna kommer att älska det!

gången

Publicerat i Jord & kompost | 6 kommentarer

Kursstart med vårkänsla

Sen några år tillbaka sår jag grönsaker i kallväxthuset så tidigt som runt den 20 februari. Så även i år, men nu i form av en kurs. Det passade bra just idag, för det var så vårlikt ute. Solen strålade in i växthuset där vi satt samlade kring bordet och ylletröjor och jackor åkte av ganska snabbt.

På den här första träffen av fem presenterade vi oss för varann genom att berätta om våra växthus. Allt som har med ålder, yrke och familj att göra bleknar bort så fort det finns ett starkt gemensamt intresse att umgås kring – odling! Det är fint att kunna mötas på det sättet, bortom roller, yta och eventuella förutfattade meningar som är kopplade till det.

Ingen kurs utan fika. Så lämpligt att jag fick ett paket i postlådan med varuprover från Urtekram häromdagen. I paketet låg bland annat en påse ekologisk, kanderad ingefära. Den passade perfekt som topping tillsammans med rostade pumpakärnor och solrosfrön till den palsternackskaka som jag brukar göra efter recept från Det gröna skafferiet. Det blev inte mycket kvar…

palsternackskakaEfter fikat röjde vi bordet och tog fram de fröer som skulle sås i dag. Jorden hade redan tidigare samma dag fått ett tillskott av hönsgödsel (blandat med halm och torv från hönsgolvet). Det är många år sen jag bytte jord i växthuset nu. Att enbart tillföra olika sorters stallgödsel funkar fint när man odlar många sorters grödor under en odlingssäsong.

Det som skulle sås direkt i markbäddarna var rucola, sockerärtor, tre sorters tidiga morötter och spenat. För tidiga sådder i växthuset väljer jag alltid grönsaker som har kort utvecklingstid. Lite vitlök, röd och gul sättlök (frösådder från förra året) skulle också ner. Några lådor fylldes med jord för det som skulle förkultiveras inomhus, som ett par sorters spetskål, blomkål, purpurkål, asiatiska bladgrönsaker, några sorters sallat och salladslök. Bara några få frön av varje sort, för tillsammans blir det mycket ändå och vi har ju en begränsad yta i växthuset.

Vi hann inte så allt för det fanns ju så mycket att prata om. Som varför det är så svårt att få morötter att gro jämnt och fint. Mitt knep är att vattna i såraden innan man sår. Så sen glest och fint och täck med fiberduk tills det har grott. Morot gror långsamt och behöver jämn fuktighet och det kan fiberduken bistå med. I alla fall så fick jag jobba lite övertid och så färdigt efter kursen. Tidplanen måste ju hållas så att jag har något att visa vid nästa kurstillfälle om en månad!

spetskål vysockeDen här fina spetskålen Vysocke har övervintrat fint i växthuset. Den såddes i juli förra året och jag väntar med spänning på ett härligt violett kålhuvud under tidig vår.

Att starta tidigt i växthuset ger verkligen resultat. Tänk bara på att hålla fukten kvar i jordytan med hjälp av fiberduk. Solen kan steka ganska bra genom växthusfönstren på vårvintern. Kika på hur det kan se ut i början av maj med tidig sådd i kallväxthuset!

Tidig start i kallväxthuset 2015

  1. Tidig start i kallväxthuset (13 februari)
  2. Sådd i kallväxhuset (20 februari)
  3. Utplantering i kallväxthuset (20 mars)

Tidig start i kallväxthuset 2014

  1. Tidig start i växthuset (20 februari)
  2. Hur går det i kallväxthuset (8 mars)
  3. Utplantering i kallväxthuset (20 mars)
  4. Skördetid i kallväxthuset (9 maj)
  5. Säsongsbyte i kallväxthuset (12 juni)
Publicerat i Kallväxthuset 2016, Kurser, Växthuset | Lämna en kommentar