Vi äter kål!

Åttisju plantor kål. Vi har ätit sju. Återstår åttio. Vilken tillgång! Men dessa åttiosju plantor står i den ena kålgården, den med fem kvarter jag skrivit om tidigare. Det är fler kålland på gång men det skriver jag om senare.

Kring den 15 juni åt vi första broccolohuvudet av sorten Veronica F1. Det är ganska precis 98 dagar efter sådd och tillräckligt snabbt för att inte få ett endaste angrepp! Ett huvud väger ungefär ett halvt kilo. Vi avnjöt det lätt kokt med smör, som tillbehör till middagen.

Ett par dagar senare åt vi ytterligare ett på samma sätt. Nästa blev broccolomos med getost. Vi kokade huvudet lätt och mosade ihop det med en hemmagjord färskost av getmjölk och lite salt. Det behövdes inget annat. Säkert går det lika bra med en bit feta. Det passade fint till en bit varmrökt lax. Det fjärde huvudet blev en lunchsoppa med broccolo, crème fraisch och torkad kajplök, det femte wookade vi i buketter med nyskördade morötter, färsk lök, vitlök, curry och sumak. Till det hade vi couscous. Det sjätte har förväxt lite och blev mjölksyrat i buketter med morötter, det första blomkålshuvudet, lök, chili och kummin. Vi ska ju ha nån kål att äta i vinter också!

syrad kål med morötterKålmalen har varit minst sagt ivrig i år. De har svärmat som ljusgrå moln så fort man rört vid plantorna. Jag använder inte nät eller fiberduk eftersom jag vill se mina plantor, så jag har sprutat med turex en gång och borde ha gjort det ytterligare en gång men det har inte funnits tid till det. Mördarsniglarna har också gjort sitt, tillsammans med åkersnigel och andra små snigelrackare. Särskilt attackerad har spetskålen Express blivit.

spetskål expressAndra plantor ser fantastiska ut, som vitkålen Julikongen som verkligen gör skäl för sitt namn. Den har knutit ihop sig i ett riktigt kompakt huvud som växer så det knakar och inte en endaste liten insekt har tagit någon tugga på plantan.

vitkål julikongenAtt olika sorters savoykål kan se så olika ut blev en nyhet för mig. Här är Vertus 2. Mörkt grön, stora bubblor i bladen och nästan inga angrepp alls.

savoykål vertus 2Ulmer från Nordisk Genbank är mycket mer spröd, ljusgrön och småbubblig. Men även insekterna gillar bladen även om själva huvudet fortfarande är oskadat.

savoykål ulmerKål är vackert! Min tanke med detta experiment är att lära mig mer om kål och om vilken tillgång det kan vara i köket. En av de stora lärdomarna är hur mycket blast det blir till alla våra djur. Alla skadade blad äts gladeligen upp av kaniner, vaktlar, höns, gäss och en och annan get. De bryr sig inte alls om snigelslem eller larver!

Det ser ut som om både kålmal och sniglar föredrar gröna kålblad och särskilt de spröda bladen hos blomkål, spetskål, svartkål och vissa av vitkålssorterna. De med tjockare och mer vaxartade blad är väldigt fina och en del helt oskadade, som vitkålen Julikongen. Båda sorterna rödkål är hur fina som helst liksom den violetta spetskålen Vysocke. Rödkålen Rodynda är i perfekt skick!

För fem veckor sen såg det ut såhär. Då tyckte jag att jag planterat glest och fint… Kika lite extra på kvarter 1 längst bort.

kålgårdenI dag ser det ut så här. Lite småtuggat här och där men ändå i gott skick.

kvarter 1En annan lärdom är att ha en plan för de hål som blir när man skördat. Vad planterar jag där? För nån vecka sen kom jag på att det nog är en bra idé att förkultivera något lämpligt, så det gjorde jag. Bönor och blommor är på gång i pluggbrätten.

Nästa kålgård är påbörjad och det är min enormt stora varmbänk som redan gett två skördar. En med sallat, rädisor, sallatslök och morötter och sedan en med sallat. Nu sätter jag ner kålplantor för vinterskörd och en tredje omgång sallat. Hittills fyra sorters kål (men det är fler på gång):

  • Broccoli Red Arrow
  • Bukettkål Petit Posy
  • Grönkål Toftö från Nordisk Genbank
  • Violett grönkål Curly Scarlet

varmbänkenAlla mina plantor av sex broccolisorter blev fullständigt uppätna av larver innan de planterades i det tredje kållandet som skulle gett en tidig skörd av broccoli. Nu blir det omtänk och ett annat land där jag just nu har vitlök i en sandlåda med gräsklipp. Vitlöken ska skördas snart så en nysådd av broccoli är gjord.

I dag har jag ett fantastiskt vackert huvud av den högväxta broccolo Romanesco Natalino som väntar. Lycka!

broccolo romanesco natalinoTidigare inlägg om Kålexperiment 2016
Hur går det för kålen – 28 maj
Experiment med kål – 25 mars

 

Publicerat i Kål, Kålexperiment 2016, Recept, Ta tillvara skörden | 1 kommentar

Hur går det för kålen?

Ja, det kan man verkligen undra med tanke på att det är två månader sen jag skrev sist. Varför är hon så tyst? Blev det överhuvudtaget några plantor av de där 35 sorterna i sina små byttor?

Jodå, det blev stora mängder, till och med enorma mängder plantor. Jag skull kunna fylla varje land med kål!

Fröna såddes den 9 mars i kallväxthus och grodde fint efter att varmbänken i tunneln las den 17 mars. Det gav lite tillskottsvärme i tunneln vilket gynnade groningen. Den 17 april skolade jag om plantorna och den 22 april ställde jag ut dem i den nu avsvalnade varmbänken utomhus. Där rymdes de fint mellan sallat, morot och annat mums. På natten var de täckta med glas. Vi hade flera nätter med minusgrader. Den 4 maj såg det ut så här i varmbänken utomhus.

avhärdning kålDen 13 maj planterade jag min ena kålgård. 87 plantor i fem kvarter. Kvarteren är ca 1,20 breda och 1,60 långa förutom kvarter 1 som är 5 meter långt. Det betyder att hela kålgården är knappt 14 kvm och varje planta har en yta om 40 x 40 cm. Bäddarna är planterade i tre rader med högväxt kål (svartkål, broccolo, brysselkål)  i mittraden och kål som bildar huvuden (vitkål, spetskål, rödkål, blomkål, savoykål) på båda sidor om den. Kålgården består av upphöjda bäddar gödslade med häst- och hönsgödsel och den 25 maj ser tre av kvarteren ut så här.

kålgårdenKvarter 1

  • Svartkål Nero di Toscana – 13 plantor
  • Vitkål Amager Stenhoved Tena*, Jåtun, Dottenfelder Dauer, Amager Halvhöj Belo*, Julikongen* – 16 plantor
  • Spetskål Express, Vysocke, Filderkraut – 10 plantor

Kvarter 2

  • Broccolo Veronica F1 – 4 plantor
  • Rödkål Amager 304* – 4 plantor
  • Blomkål All the Year Round – 4 plantor

Kvarter 3

  • Brysselkål Evesham Special, Red Ball – 4 plantor
  • Blomkål Di Sicilia Violetto – 4 plantor
  • Savoykål Ulmer* – 4 plantor

Kvarter 4

  • Brysselkål Groninger – 2 plantor
  • Broccolo Veronica F1 – 2 plantor
  • Savoykål Vertus 2 – 4 plantor
  • Blomkål Snowball – 4 plantor

Kvarter 5

  • Broccolo Romanesco Natalino – 4 plantor
  • Rödkål Rodynda – 4 plantor
  • Blomkål Tabiro – 4 plantor

* sorter från Nordisk Genbank

Experimentet består i att starta kålodlingen under kalla förhållanden för att se om plantorna fixar det eller om de går i blom. Än så länge ser plantorna knubbiga och fina ut.

Men hallå, säger nu den som är uppmärksam på detaljer. Detta är bara 22 sorters kål. Du skrev faktiskt 35 sorter. Var är de andra 13? Lugn, bara lugn! Det kommer mer…

Tidigare inlägg om Kålexperiment 2016
Experiment med kål – 25 mars

 

Publicerat i Bågväxthuset, Förkultivering, Kål, Kålexperiment 2016, Tunnelväxthus, Varmbänk | 2 kommentarer

Experiment med kål

Kål är nog nåt av det godaste och vackraste man kan odla. Extra värdefull är kålen under vinterhalvåret när den krispig och färsk kryllar av goda saker som kroppen bara älskar. Jag vill odla massor av kål och gärna året om!

blomkål di Sicilia ViolettoNär man läser om hur man ska odla kål så finns det olika förhållningsregler vad gäller temperatur för groning och plantuppdragning och det står alltid om risken för stocklöpning (att plantan går i blom för att sätta frö) när man har plantorna i för låg temperatur. Runt 14 grader lär vara gränsen. Men stämmer det verkligen? I år provar jag ett annat sätt att odla kål på än vad som står i böckerna.

Den 9 mars sådde jag 35 sorters kål i små plastbyttor som jag ställde i min ouppvärmda tunnel. Varsågoda och gro när ni har lust! Vi hade minusgrader ute på nätterna och så även i tunneln.

Så uppstod behovet av utgödsling hos gäss och kaniner och därmed blev det två varmbänkar i tunneln lagda den 17 mars. De steg snabbt i temperatur och kulminerade på 65 grader redan dag fyra men efter bara ett par dagar hade det grott i varenda kålbytta. Jag gissar att den höjda temperaturen i tunneln gjorde susen.

kålexperimentDet som mer hände i tunneln, där jag även övervintrar alla plantskolans kryddväxter, var att det vaknade i alla krukor för plantorna trodde att det var vår. Vilken härlig växtkraft!

kryddväxternaNu när varmbänkarna långsamt sjunker i temperatur men fortfarande är för varma för ”direktkontakt” med kålbyttorna, så har jag lagt brädor ovanpå bänkarna så att det blir lite luft mellan plantor och bänkvärme. Just kålplantorna står på en liten varmbänk som är en normal pallkrages yta på 1,2 x 0,8 meter och 3 pallkragar hög. Den är täckt med 3-skikts bubbelplast för att hålla värmen kvar i bänken.

på varmbänkenOch jag måste säja att jag aldrig haft finare kålplantor. Små och kompakta, precis som jag vill att de ska vara.

fina plantorTidigare har jag alltid dragit upp kålplantor inomhus och de gror ju så snabbt att bara man vänder ryggen till ett dygn eller två så har de rännt iväg på höjden och det är ingen vacker syn. Även en planta vill bli sitt bästa.

Tillbaks till den där magiska 14-gradersgränsen… stämmer den? Tja, jag lär ju inte få veta det förrän senare. Men ärligt talat så tror jag att en planta som får gro när den behagar också anpassar sig efter rådande klimat på ett helt annat sätt än en planta som gror i bekväma 20 grader och sen blir utflyttad till 10 graders kyla. Jag tänker mej att det är lite chockartat för just rotsystemet. Att man som planta känner att det är risk för livet och att man snabbt måste sätta frö för att föröka sig innan man kolar. På samma sätt som en gravt undernärd eller på annat sätt stressad planta går i blom för att ändå fortsätta leva genom de frö som sätts före den eventuella döden.

Nu står mina kålplantor på skön undervärme, i sval luft och med maximalt ljus. Det känns som om det inte kan bli bättre.

Du kommer att få följa mina 35 sorters kålplantor det här året. Vad de är för sorter, hur de växer och hur de sköts. Men också vad som händer med dem. Går de i för tidig blom eller blir det en härlig skörd? Det är bara genom att våga prova som vi hittar nya sätt att odla på som passar våra egna förutsättningar.

Det finns egentligen bara en sak som behöver lösas. Inte nu men om några veckor. Var tusan ska jag sätta alla dessa plantor? Ibland går viljan och lusten att experimentera flera steg före den praktiska verkligheten. Jag brukar dock inte låte det hindra mej.

 

Publicerat i Bågväxthuset, Förkultivering, Kål, Kålexperiment 2016, Tunnelväxthus, Varmbänk | 11 kommentarer

Varmbänkar i tunneln

För en månad sen sådde jag i årets första varmbänk utomhus. Jag planterade också ut sallat Little Gem som såddes i höstas och övervintrat i tunneln. I dag kan jag skörda första sallatshuvudet!

little gem i varmbänkSom vanligt behövde flera saker göras här hemma på gården. Kaninhusen behövde städas, liksom gåshuset. Gässen ska snart lägga sig och ruva och då ska det vara rent och fint. Kisshinken på utedasset behövde tömmas. Hmm… varmbänk! Sagt och gjort. Det blev två. En trippelhög pallkrage och en som är dubbelt så stor, som jag byggde förra året som varmbänk.

varmbänkarMassor av jord behövde tömmas ut ur lådorna men det passade perfekt för utanför mitt glasväxthus, där det tidigare växt allehanda rotogräs (en riktig surdeg som jag bara inte orkat ta tag i), la jag i höstas massor av gamla kartonger och fyllde på med getternas ströbädd. Nu blev det dessutom fyllt med jord. Ett stort, nytt land!

Varmbänkarna är tänkta att ge jämnare värme i tunneln under våren och dessutom tänker jag använda dem som ”värmemattor” när jag ska sätta ut runt 500 krukade tomatplantor om några veckor. Det är ju för kallt på nätterna men med undervärme till rötterna och ett lock över på natten tror jag att det blir toppenbra.

I tunneln har jag lite övervintrad kål. Broccolin skjuter härliga sidoskott nu. broccoli2Och här ser det ut att bli ett präktigt toppskott!

broccoliPalmkålen skjuter sidoskott som kommer med blomknoppar. Mums!

svartkålEn rödbeta har övervintrat. Fina blad till kvällen sallat.

rödbetaLivet som åretruntodlare är rätt najs så här års!

 

Publicerat i Bågväxthuset, Jord & kompost, Kål, Tunnelväxthus, Varmbänk, Vinterodling | 3 kommentarer

Gräv där du står

På väg till lagården går jag på en väl upptrampad stig som är ungefär femtio meter lång. Det händer mycket längs den stigen. Gässen vaggar gärna fram och tillbaka från gåshus till betesmark. De håller gräset superkort och skiter ganska mycket just på stigen. Grön och fiberrik skit. Veden kapas och klyvs precis i närheten och det stänker sågspån och barkflisor i närheten av stigen. Vi bär halm och hö till djuren och tappar lite här och lite där. Och hönsen fullkomligen älskar att sprätta omkring i allt det här materialet som ligger på och vid stigen när de är ute på eftermiddagarna. ”Skräp!” skulle nog ganska många tänka och genast räfsa upp det, lägga det på släpet och köra det till återvinningen. Jag blir alltid lika förvånad när människor ser organiskt material som skräp. För mej är det guld!

Att gräva där man står är för mej att öppna ögonen, se det enkla. Vad har jag framför mina fötter? Eller under, för den delen.

markenJag tittar på det och ser organiskt material som efter en lång och fuktig vinter, blandats med lite jord och gödsel med hjälp av hönsen till ett halvtorrt material som börjat småkomposteras. Mat för maskar är vad jag ser. Och mat för maskar är lika med gödsel för mina grönsaker när det ligger som ett täcke i mitt land.

Jag täckodlar gärna men har svårt att få ihop färskt material som gräsklipp och annan grönmassa. Det är viktigare att det blir foder till våra djur. Så jag använder en hel del halm och gärna halm som legat ute hela vintern och börjat komposteras något. Den blir ett fint täcke.

Så jag tar fram räfsa, skottkärra och spade och sätter igång. Det tar knappt en halvtimme att räfsa hela gången, skyffla upp det i skottkärran (många lass blev det!) och köra det till en av de tomma varmkompsterna. Bredvid står mycket lämpligt en tunna med gammalt gödselvatten från förra året. En bortglömd resurs. Jag vattnar med det mellan lagren av hö, halm, gåsskit, löv, mossa, små grenar, barkflisor och sågspån. Tanken är inte att det ska bli jord, utan mer att en påbörjad nedbrytningsprocess ska sätta fart med hjälp av gödsel och vatten, så att jag om en månad eller två kan använda materialet som täcke till mina odlingar.

tunnanHade jag kunnat lägga på det direkt i landen? Ja, men kanske skulle det i så fall gjorts i höstas när landen var tomma. Nu är det fullt av färsk gödsel från gässen och det vill jag inte så och plantera i. En liten vända i varmkomposten gör susen. Maskarna kommer att älska det!

gången

Publicerat i Jord & kompost | 6 kommentarer