Massor av grönsaker på liten yta!

En väldigt intressant och konkret artikel om att odla effektivt på liten yta dök upp på Facebook. Skriven på danska av Peter Norris. Jag fick hans tillåtelse att översätta och publicera den, så jag tänker prova hans råd i år. Vill du vara med?

Peter har mer än 25 års erfarenhet av ekologisk odling och hans metod är väldigt handfast. Det kan vara bra att läsa igenom hela artikeln för att få ett hum om hur det går till, men jag kommer regelbundet att göra inlägg om vad som ska sås och planteras och lägga ut bilder på hur det går för min egen odling för att du ska kunna hänga med. Vill du vara med och kommentera hur det går för dig så är du välkommen. Kanske kan vi lära oss av varann?

Peter Norris som skrivit artikeln odlar förmodligen i zon 1 eftersom han bor i Danmark. Själv odlar jag i zon 2-3 men jag tänker ändå följa hans tidplan. Du som hakar på och odlar i kallare zoner får anpassa tiderna efter det.

Så häng med, här kommer artikeln illustrerad med mina bilder:

Massor av grönsaker på liten yta

Av Peter Norris, 2010

Man behöver inte plöja upp hela gräsmattan och anlägga flera hundra kvadratmeter köksträdgård att förse familjen med färska grönsaker under perioden från maj till december. Det kan man göra på mycket mindre yta, det kräver bara planering och intensiv odling av marken.

Dessa tre enkla odlingsmetoder är förutsättningen för att få massor av grönsaker på liten yta:

1. Jorden odlas i fasta avgränsade bäddar med gångar mellan. Bäddarna kan vara så långa du vill, men bredden får inte överstiga 125 cm. Du ska kunna nå mitten av bädden utan att kliva i den. På det sättet hålls jorden lucker och området kan planteras mycket tätare än om man har rader mellan grönsakerna. Avkastningen per kvadratmeter blir med andra ord större och samtidigt blir det mindre ljus och utrymme för ogräs.

2. Säsongen blir längre när man täcker jorden med klar plast eller fiberduk i början av våren och ibland även på senhösten. Marktemperaturen blir högre och grödorna skyddas även från lättare frost.

3. Många av växterna förkultiveras, alltså sås inomhus i krukor eller lådor och planteras endast ut när det finns ledig jord. På det viset tar växterna inget utrymme i odlingsområdet den första delen av sin utvecklingstid, som de gör genom sådd direkt i bädden. Samma bit mark kan alltså ge fler grödor under en säsong. Sådan här intensiv markanvändning kräver förstås näring. Varje gång du sätter ut nya plantor för att ersätta de skördade, lägger du på ett lager kompost.

salladsplantorFör att illustrera hur du kan få ganska mycket mat på ett litet område, är här ett förslag på ett grönsaksland på blygsamma 20 m², inklusive gångar. Det kan göras på många olika sätt med oändliga kombinationer, men här har jag valt vad jag själv odlar, det jag tycker är mest härligt att få helt färskt, vad som kan vara dyrast att köpa och vad som ger färska grönsaker så lång period som möjligt. Det görs med många olika grödor för att visa på olika möjligheter.

Om det inte inträffar några större katastrofer (svår frost maj, till exempel), kan denna lilla köksträdgård till slut ha gett familjen något i stil med:

6 kg broccoli
20-25 spetskålhuvuden
3 kg grönkål
100 sallatshuvuden
5 kg schalottenlök
15 kg morötter
5 kg purjolök
5 kg ärtor
5 kg palsternacka
10 kg rödbeta
30 majskolvar
5-10 kilo spenat
15-20 kilo potatis
20 kg bönor
50 gurkor
10-20 zucchini
och ruccola, salladslök och en hel del rädisor

Detta motsvarar med en snabb uppskattning ett värde av minst 4.000-5.000 kr (danska kronor enligt 2010 års prisnivå) om du skulle köpa det i din lokala butik. Samtidigt får du en kvalitet och färskhet som inte kan köpas för pengar. Och det är inte så illa.

Köksträdgården

Köksträdgården är indelad i fyra bäddar som är 3 meter långa (riktning nord – syd) och 1,25 meter breda. Det finns 50 cm mellan bäddarna att gå på. Sängarna odlas med en 4-årig växtföljd, där de viktigaste grödorna ser ut så här:

Bädd 1: tidiga grönsaker och därefter olika sorters kål
Bädd 2: ärtor, rotfrukter och majs
Bädd 3: morot, sallat, lök och purjolök
Bädd 4: potatis och bönor

Varje år byter grödorna bädd. Alltså kommer bädd 1 nästa år att innehålla bädd 4:s grödor, bädd 2 kommer att innehålla bädd 1:s grödor, bädd 3 bädd 2:s grödor medan bädd 4 kommer att innehålla bädd 3:s grödor. Efter fyra år har alla grödor gått igenom alla fyra bäddar.

Bädd 1: tidiga grönsaker till sallad och därefter kål

Sängen är täckt med plast eller fiberduk från början av mars, så att jorden värms upp och de tidigaste grönsaker kan odlas i en skyddad miljö. Samtidigt provoceras lite av ogräset att gro tidigt så att du kan rensa bort det innan du sår eller planterar.

På den första metern börjar man kring 1 april att plantera ut småplantor av sallat och spenat, som sås i små krukor inomhus början av mars. Utplanteringen kan göras i 5 rader med 25 cm avstånd mellan raderna, t ex tre rader av olika sallatssorter som har olika utvecklingstid (15 plantor totalt) och 2 rader av spenat som ganska tidigt ger den första babyspenaten. Mellan dessa rader sätter man ut salladslök som också har såtts inomhus en månad tidigare.

På den andra metern sår man t ex fyra rader av spenat och en rad med rucola med 25 cm mellan raderna. Olika typer av rädisor sås mellan raderna.

Några veckor senare sås den tredje metern med rader av spenat med rädisor och salladslök mellan för att förlänga skördeperioden ytterligare.

Nästa gröda i den här bädden är olika sorters kål. Kål ger mycket och mättande mat under en lång period och är något av det sundaste man kan stoppa i munnen.

I slutet av maj är den första metern skördad. Området får ett lager av kompost, sedan planterar man ut spetskål och savoykål, som sås i mitten av april. De kan planteras i block med 35 cm avstånd på alla sidor, så det finns plats för 15 st. Spetsål utvecklas snabbt och är genialt att odla eftersom du kan skörda samma planta två gånger. När du skär av ett huvud, lämnar du stocken och de nedersta 3-4 bladen kvar. Strax därefter växer nya små huvuden där man låter ett vara kvar och utvecklas till ännu ett litet kålhuvud. Savoykål är däremot inte så snabb. Å andra sidan kan den klara en del frost, så det kommer att finnas färskt grönt att skörda fram till jul.

På nästa meter som blir tillgänglig planteras broccoli. Broccolin sås inomhus i början av maj. Välj en sort som kan planteras tätt (25 cm mellan plantorna) och som fortsätter att producera sidoskott efter att huvudskottet skördats. Detta gör att du kan fortsätta att skörda en portion broccoli en gång i veckan ända tills frosten tar plantorna. Om man täcker bädden med plast i början av oktober kan man ha dem lite längre. Om du inte äter så mycket broccoli kan du byta ut hälften av plantorna mot blomkål. Det finns sorter som kan planteras så nära som 25 × 25 cm. Det skulle då bli 10 broccoli och 10 blomkål fördelat på 4 rader.

På den tredje metern planteras grönkål för att ge ännu mer vintergrönt. Eftersom grönkål kan sås så sent som i slutet av juni/början av juli, kommer området att kunna ge ännu en skörd av rädisor, rucola och sallat innan grönkålen planteras i slutet av juli. Om grönkålen planteras i 3 rader med 50 cm mellan (det kan ge 3-4 kilo grönkål), kan man mellan raderna så t ex rädisor eller spenat. Ett annat alternativ är att så daikon mellan raderna. De håller sig längre och kan klara lättare frost.

I stället för de föreslagna kålsorterna kan man plantera ut mizuna, pak choi och andra asiatiska kålsorter. Med hänsyn till växelbruket ska vi bara odla korsblommiga i denna bädd. Om man täcker alla kålväxter med insektsnät eller fiberduk slipper man kållarver och mask i rädisorna.

Bädd 2: ärtor, majs och lite rotfrukter

Runt 1 april sår man en dubbelrad ärtor (10 cm mellan de två raderna) i mitten av bädden. Mellan de båda raderna sätter man trådstängsel, ris eller något annat att stödja växterna med. För att förlänga ärtskörden kan man välja att så den ena raden av ärtor tre veckor tidigare i t ex pluggbrätte (32 plantor ger 1,5 meter dubbelrad) medan den andra raden sås direkt. Man kan också välja sockerärtor bland en del av ärtorna, man behöver bara se till att det är låga sorter.

Längs bäddens kanter sätter man lök med 10 cm avstånd. Både rödlök, salladslök och vanliga gula lökar. Det är inte för vinterförvaring utan man börjar skörda så fort det finns små späda lökar.

På bäddens ena sida, mellan ärtor och lök, sås palsternacka senare i april. Palsternacka kan stå kvar i marken hela vintern. Så en rad med 3-4 frön var 20:e cm (palsternacka gror långsamt) och behåll en planta på varje plats. I raden kan man så rädisor, då vet man var man har palsternackorna.

Ska man odla riktigt intensivt, kan man på denna sida också så en rad spenat ca 10 cm från lökarna. Lökarna behöver bara utrymme för att nå upp över spenatbladen och palsternackan kommer att klara sig fint.

I bäddens andra sida sås rödbetor i raden mellan ärtor och lök. Du kan så en dubbelrad med 15 cm mellan raderna, särskilt om det är runda rödbetor. En del av rödbetorna kan sås inomhus i pluggbrätte 3-4 veckor tidigare, så får man en tidig skörd av babyrödbetor.

Hela bädden täcks med fiberduk den första månaden. I synnerhet måste ärtorna hållas täckta tills de är ca 5 cm höga, annars kommer du att en tidig morgon upptäcka att duvorna har fått sig en läcker måltid.

I början av juli är löken antingen uppäten eller skördad och ärtorna mogna. Nu planteras 3 rader av majs på deras plats. Majs är helt enkelt den gröda som inte kan köpas färsk nog, de måste skördas samtidigt som du häller kokande vatten över! Majsen sås i mitten av juni i pluggbrätten och planteras 20-50 cm från varandra i raderna beroende på sort. Det ger majs i slutet av september/början av oktober.

Mellan majsen står fortfarande rödbeta och palsternacka. Palsternackan klarar sig själv medan några av rödbetorna är uppätna.

I mitten av juli förkultiveras en spenatsort för höstodling, och under augusti sätter man ut de små spenatplantorna där det finns utrymme mellan rödbetorna. Man kan så ännu ett brätte spenat i mitten av augusti och fortsätta att plantera ut i september, även nära majsen. De är ändå snart nerklippta. Då har du färsk spenat i september/oktober. När majsen är klar i oktober täcks bädden med plast eller fiberduk, så att man kan skörda spenat en längre period.

Den här bädden går i riktning nord – syd. Om den var orienterad i öst-västlig riktning ska ärtorna sås i 6 dubbelrader på andra hållet i bädden. Palsternacka och rödbetor sås mellan dubbelraderna. Men det finns ingen möjlighet till tidiga rödbetor då, de kan klara sig i skuggan av ärtorna tills ljuset når fram då ärterna tas bort, men det går något långsammare!

Bädd 3: morot, sallat och lökväxter

Oavsett hur stor köksträdgård du har, är det en gåva att kunna plocka färsk sallat en stor del av året. Därför är en betydande del av bädden avsedd för detta ändamål.

På den första metern planteras olika typer av sallat som har såtts inomhus i början av mars. Sallaten ska ha olika utvecklingstider så att du inte plötsligt står med 25 skördeklara huvuden på en gång, utan kan skörda sallat från början av maj till in i juni. Man kan så en en rad plocksallat som ger färska blad under en längre tid. Sallaten planteras med 25 cm mellan raderna där man kan så rädisor eller rucola mellan och bädden täcks med fiberduk i början.

Efterhand som sallaten skördas och det blir bar mark, sår man morötter i rader med 15 cm mellan raderna. Morötter kan sås ända in i juli, så man fortsätter så tills hela området utnyttjats. Rötterna kan vara kvar i bädden så länge du vill, om det blir frost täcks med våta löv och om det blir starkare frost kan man täcka med vintermatta. Detta gör att du kan skörda färska morötter hela vintern (och ju kallare jorden blir utan att frysa, desto bättre kommer de att smaka) men för det flesta är de förmodligen uppätna innan det.

På den andra metern kan man sätta schalottenlök med 15 cm mellan varje rad. Till skillnad från lök i bädd 1 odlas schalottenlöken som lagringslök, så de skördas i början av juli, hänger på tork och används under hösten. Du kan välja att sätta vitlök i en rad eller två i stället för schalottenlök. Avkastningen blir inte lika stor som om de har satts på hösten, men helt färsk vitlök är fortfarande en delikatess.

Så snart lökstycket är ledigt planteras en ny omgång sallat, som såtts i början av juni. Samtidigt förkultiverar man en ny omgång sallat, som planteras i de kommande hålen. Bädden täcks med fiberduk när det blir höst. I september utvecklas sallaten långsammare och slutar så småningom att växa. Det är därför viktigt att så i tid, så huvudena är nästan fullt utvecklade och kan stå länge tills frosten tar dem. Alternativt kan du också plantera spenat, som sås i mitten av juli.

På den tredje metern i bädden sås tidiga morötter tidigt april. De sås i rader med 20 cm mellan. Mellan raderna sås rädisor. Rädisorna äts under maj och ersätts av vinterpurjolök i början av juni. Purjolöken sås i början av april och om du skulle råka glömma det kan du köpa purjolöksbrätten i någon plantskola. Morötterna skördas från slutet av juni. Eftersom purjolöken utvecklas hela hösten har de flesta morötter ätits upp när purjolöken verkligen behöver utrymmet.

Sängen hålls täckt med insektsnät eller fiberduk så du slipper morotsflugor och purjolöksmal.

Bädd 4: potatis och bönor

Ingen köksträdgård utan lyxen att skörda färskpotatis i början av sommaren. Därför är hela denna bädd planerad för att ge färskpotatis under större delen av juni.

I mitten av mars täcks bädden med plast så att jordtemperaturen höjs. Omkring 1 april läggs de förgroddade potatisarna (de förgroddas åtminstone från slutet av februari) i rader 50 cm från varandra tvärs över bädden. Du kan sätta de allra tidigaste (t ex Solist eller Hamlet, Solist är tidigare) i bäddens norra ände och inte så tidiga i resten. Knölarna sätts ner med 25 cm mellanrum.

Mellan potatisraderna kan man antingen sätta spenatplantor eller så rucola eller rädisor. De skördas innan potatisplantorna täcker raden. Fiberduk eller plast (bäst) läggs över bädden, gärna över bågar. När temperaturen dagtid är över 10 grader klipps några ventilationshål i plasten och man håller ett öga på att det inte blir så varmt att bladen bränns av solen, i så fall tar man bort plasten.

I slutet av maj/början av juni, kan du börja skörda färskpotatis från bäddens norra ände. Då blir det också ledig jord som ska användas. I denna odlingsplan är det hittills ett ”hål” i sallatsproduktionen. Bäddarna 1 och 3 ger sallad i maj, juni och från augusti. Bädd 4 ska se till att det finns sallat i juli. I början av maj sås en omgång sallat som planteras ut efterhand som potatisen skördas. Man kan plantera i två rader i mitten av sängen med 20 cm mellan raderna och kommer då att kunna skörda i juli tills nästa gröda, nämligen bönor, stänger ute ljuset för sallaten.

I början av juli är potatisen skördad. Gör ett bönstativ med 5 bambukäppar på varje sida av bädden med ca 60 cm mellan käpparna. I mitten av juni sår man störbönor i pluggbrätten eller mjölkkartonger och dessa är redo för utplantering den första veckan i juli. Sätt 3-4 plantor per bambukäpp. Käpparna ska helst vara minst 2 meter höga för bönplantorna kan bli över 3 meter långa. Det blir också fler bönor än du kan äta, men bönor är en av de mest lämpliga grönsakerna för infrysning, de är bra att ha under vintern.

Tycker man att 20-25 kilo bönor är för mycket, kan man i stället på de sydligaste käpparna sätta ett par frilandsgurkor som får klättra på dem. Gurkorna sås i mitten av juni och planteras ut samtidigt som bönorna. Och om du vill leka lite med vad som kan göras, kan du sätta en enda zucchini i mitten av bäddens södra ände strax under gurkorna. Här kan de få så mycket solljus att du kan få några zucchini.

Tidplan

Februari
Förkultivering: potatis förgroddas

Mars
Förkultivering: salladslök, rödbetor, sallat, spenat, ärtor
Direktsådd: rädisor, rucola

April
Förkultivering: savoykål, spetskål, vinterpurjolök
Direktsådd: morötter, potatis sätts, lök sätts, palsternackor, rädisor, rucola, rödbetor, spenat, ärtor

Maj
Förkultivering: blomkål, broccoli, sallat
Direktsådd: salladslök, morötter, rädisor, spenat

Juni
Förkultivering: zucchini, frilandsgurka, grönkål, majs, sallat, störbönor
Direktsådd: morötter, rädisor, rucola

Juli
Förkultivering: sallat, sen spenat
Direktsådd: asiatiska bladgrönsaker, morötter, daikon, rädisor, spenat

Augusti
Förkultivering: spenat

Artikeln finns även att läsa på danska här.

Det här inlägget postades i Effektiv köksträdgård 2014. Bokmärk permalänken.

54 kommentarer till Massor av grönsaker på liten yta!

  1. Christer skriver:

    Riktigt intressant. Letade precis efter en plan för att odla grönsaker. Ska försöka följa denna endel. Tack för översättningen!

    Förreseten, odlar du upp kronärtsskockor iår? Isåfall är jag intresserad av att löpa lite plantor. Mina småttingar brukar aldrig klara sig.

    • Monika Hulthe skriver:

      Kul att du gillar artikeln!
      Jodå, jag har kronärtskockor av sorten Imperial Star. Kanske vattnar du dem för mycket, de är känsliga för om det är för fuktigt kring rothalsen. Vattna gärna underifrån.

      • Christer skriver:

        Ok, då bokar jag ca 10 st om det går. Vet inte exakt när jag kan komma över. Bor i Karlskrona så det är inte varje dag vi har vägarna förbi. Ungefär när är det lämpligt att komma förbi?

        Mitt problem tror jag har varit att sniglarna eller något annat käkat upp dem. Kanske planterade jag ut dem när de var för små (typ bara 10-15 cm).

        • Monika Hulthe skriver:

          Jag kan sätta undan 10 till dig om du hämtar dem senast den 2 maj. Vi öppnar den 14 april och har sen öppet må-fr kl 10-18 och lö kl 10-14. Kronärtskockor kan man sätta ut under fiberduk i maj. Den vill inte ha frost.

  2. Therese Söderqvist skriver:

    En helt fantastisk artikel! Tack, för att du tog dig tid och gjorde jobbet att översätta. Detta är fantastiskt bra kunskap för en som precis skaffat sin första odlingslott, och tidigare bara odlat på balkongen. Jag älskar detta!!

    /Therese

  3. Carina skriver:

    Säger som de andra. Tack för att du gjort dig besväret att översätta. Detta skall bli spännande att prova.

  4. Å vilken bra artikel! Den här skall jag spara och använda mig av i planeringen av min köksträdgård. I år har jag inte riktigt möjlighet att följa den till punkt och pricka, men jag kommer definitivt att ha den som inspiration. Tack!

  5. Vilket matnyttigt och inspirerande inlägg! Och vilken bra artikel som är så tydlig och ger så handfasta enkla direktiv 🙂

    Artikeln inspirerade mig till att också skriva om hur man kan odla effektivt på en liten odlingsyta: mellanskogochgard.blogspot.se/2014/03/10-satt-att-utnyttja-odlingsytan.html

    Självklart länkade jag tillbaka hit också!

    Hälsningar Elin

  6. Jenny skriver:

    Wow, det här inlägget kommer jag komma tillbaka till flera gånger. Så mycket bra information och inspiration. Vi försöker lära oss så mycket vi kan om odling med förhoppningen att en dag kunna vara självförsörjande. Satt för bara någon dag sedan och försökte plita ihop någon form av plan för hur vi ska plantera och vad som kan passa tillsammans med vad. Det här är ju perfekt! Som sagt, kommer definitivt läsa inlägget igen och även följande för att se hur det går 🙂

  7. Paul Teepen skriver:

    Jag brukar vid mina konsultbesök rekommendera bland annat pallkragar att odla i. Blandar man olika växter enligt samodling kan man verkligen odla mycket på en mindre/liten yta.

  8. Catarina Olsson skriver:

    Så kul! Vi har en tokliten trädgård med bara små pallkragar men en smart odlingsplan kan ju i alla fall ge fler sorter under en säsong även om skörden inte blir så stor av var sort!

  9. Maria skriver:

    Hit länkar jag! Det här måste ju många få läsa om. Lycka till med odlingarna!

  10. Nilla skriver:

    Åh! Det här var verkligen inspirerande! Jag ska försöka så smått i år, nästa år blir det full rulle efter den här planen.

    • Monika Hulthe skriver:

      Kul att höra! Att börja smått är en bra idé. Man blir så mycket gladare när man lyckas nå upp till ett litet mål än när man misslyckas med ett stort. Litet är fint!

  11. Pia skriver:

    För vilken zon rekommenderas detta? Vi bor ganska långt norrut.

  12. Birgitta Pettersson skriver:

    Härligt och precis vad jag behöver att inspireras av. Har försökt med samodling tidigare men detta var ju ytterligare ett antal nivåer! Vad rekommenderar du för odlingsplast? Var ute och grävde igår och marktempen är på tok för låg utan ”täcke”.

    • Monika Hulthe skriver:

      Roligt att du blev inspirerad! Om odlingsplast vet jag tyvärr inget. Jag använder det inte själv. Det är ju inte många grader som behövs för den första sådden egentligen. Både sallad och spenat klarar mycket låga temperaturer och potatis vill gärna ha minst 7 grader. Efter sådden kan man täcka med fiberduk, det hindrar kylan från att tränga ner i jorden och bevarar värmen som bildas under dagen.

  13. Christina Karlsson skriver:

    Tack för översättningen. 🙂
    Har ni svartkålsplantor att sälja?

  14. Jenny skriver:

    Toppenartikel!
    Jag går i tankarna att skaffa en kolonilott och börja odla eget. Som nybörjare – och nybliven tvåbarnsmamma – så vore det intressant att veta ungefär hur mkt tid man behöver lägga ner under de olika månaderna (när man är så här ambitiös som i artikeln) för att få ett lyckat resultat. Jag antar att det beror en hel del på vädret, hur ofta man behöver åka till kolonilotten för att vattna osv… men i stora drag – går det att ge ett hum om vad vi pratar om? Man vill ju inte ta sig vatten över huvudet eller försumma barnen för att de ska få egna ekologiska och närodlade grönsaker…! 😉

  15. EVA S skriver:

    Som flera påpekat…urbra artikel. Nu gäller det att inte snegla på alla andra käcka tips!!
    Jag tänker odla i mina upphöjda pallkragar, det funkar väl säkert också. Tre på höjden blir nog bra för en gammal tant!!
    Glädjande att så många är intresserade av odling. Jag fick länken från min nu vuxna dotter.

    • Monika Hulthe skriver:

      Nej, precis! Man får prova ett tips i taget för att inte bli helt bortkollrad i huvudet. Åtminstone märker jag att min hjärna inte riktigt fixar det längre. Det låter väldigt bekvämt med tre pallkragar på höjden. Det hade mina knän gillat!

  16. Jonas Lindh skriver:

    Hej Monika!

    Är lite nyfiken på hur odlingen gick 2014. Följde du detta exempel slaviskt, speciellt gällande utplanteringstider, eller improviserade du mer? Tycker artikeln är kanon, men är lite osäker på när förkultivering och utplantering ska ske då jag befinner mig i Göteborg(gränslandet mellan Zon 1 och 2).

    Tack för artikeln!

    • Monika Hulthe skriver:

      Hej Jonas! Om detta finns det lite att läsa här och en bit ner i artikeln finns länkar till alla inlägg samma kategori (Effektiv köksträdgård 2014). Tyvärr kunde jag inte fullfölja hela odlingsåret pga ryggskott men jag följde planen slaviskt till en början och fick fina skördar. Jag finns i zon 2-3 så du borde kunna följa planen precis som den är. Sen får man ju alltid vara lite flexibel med tanke på knepigt väder eller köldknäppar.
      I år gör jag det igen och tänker inte få ryggskott 🙂 Blogginlägg om detta kommer i sinom tid.

  17. Sara Edberg skriver:

    Hej! En jättebra artikel som jag verkligen gillade! Jag uppskattar verkligen att du tog dig tid att översätta den!
    Men jag försår inte riktigt hur bönorna ska planteras i bädd fyra. Ska jag sätta en bambukäpp var 60:e cm med 3-4 bönor runt, det skulle ge totalt 30-40 bönor i hela bädden och totalt 10 käppar. Eller ska det sitta 5 bambukäppar i ngn form av rad/cirkel var 60:e cm med 3-4 bönor runt, det skulle ge totalt 150-200 bönor och totalt 50 bambukäppar. Hur tror du det ska vara och hur ska bönstativet se ut?
    Hälsningar Sara

    • Monika Hulthe skriver:

      Sara, jag tänker mej att Peter menar att man sätter fem käppar längs var långsida. På varje käpp får 3 störbönor klättra. Det kommer att bli enormt mycket bönor eftersom störbönor är mycket produktiva. Man får spetta upp ett djupt hål så att stören står stadigt. Själv använder jag gamla krakar men man tar förstås vad man har.
      Känns det ostadigt med enstaka störar så kan man i stället sätta tre störar i en trekant och binda ihop dem i toppen med snöre. Då kan man ha tre sådana trekanter i bädden och får då nio störar i stället för tio. Det blir kanske lite stadigare. Tre bönplantor per stör blir bra där också.

  18. Tomas skriver:

    Jag har precis flyttat i ett hus med 4 upphöjda bäddar på tomten o tänker komma igång med grönsaksodling ála nybörjare. Tack för en detaljerad artikel!
    Befinner mig dock i zon 5-6 (fortfarande snö i trägår’n) så frågan till dig är vilka grönsaker jag ska skippa och vilken försening ska jag ha i planeringen?

    • Monika Hulthe skriver:

      Där sätter du mej på pottkanten, Tomas. Kanske någon annan i zon 5-6 kan svara på det? Min tanke är att eftersom du behöver plantera ut senare så måste du förkultivera lite längre för att få den skörd som är tänkt. Och för det behöver du bra ljus för att inte plantorna ska bli gängliga och trista. Kan du fixa det? Den här odlingstekniken är ny även för mig, så jag har tyvärr inte bättre svar att ge dig.

  19. britt.idman skriver:

    Härlig underbar och inspirerande blogg, jag blev så glad av din länkning till boken om permakultur, läser lyckligt om odling med glädje. Å nu skall jag sätta igång med matproduktion här hemma, har redan massor av kronärtskocka, tomat, broccoli, ärtor, sallader mm mm mm i byttor och kärl i fönstren. Odlar på några små friland, 10 pallkragar och ett inglasat rum, gräver upp en liten bit gräsmatta så fort jag får chansen, bor i zon 1 men vid kusten så kylan är oberäknelig och slår till när man minst anar det. Tomten är 1800 kvm och min granne ett 80 årigt trädgårdsproffs och jag har egen häst som lämnar underbara högar varje dag för mig att släpa hem, så jag har ju alla förutsättningar och inga ursäkter för massor av odling
    Tack för inspirationen!

    • Monika Hulthe skriver:

      Vilka härliga förutsättningar för att odla fantastiskt god mat! Har du provat att göra en varmbänk med din egen hästgödsel? Tänkte mest på den oberäkneliga kylan och att ändå kunna få en tidig start med lite undervärme.

  20. M skriver:

    Hej!
    Jättefint att du översatt denna artikel, och mycket intressant läsning! Jag undrar dock; vet du var man kan hitta originalet? Det verkar som att man behöver vara användare på hagenyt för att komma åt det som står där. Har du en länk till originalartikeln

  21. M skriver:

    Jag ser ju nu att länken är precis i slutet, såg den inte tidigare! 🙂

  22. Anna E skriver:

    Stort tack för översättningen! Jag är nybörjare på odling och befinner mig i zon 3, så nu är jag nyfiken på hur din odling gick, med tanke på att artikeln är skriven för zon 1? Vad borde jag tänka på extra mycket som är längre norrut? Tack på förhand! 🙂

  23. Tina skriver:

    Hej. Finns det någon enkel skiss på detta? Lite lättare att hänga med i allt väldigt rolig läsning för en nybörjare.

    • Monika Hulthe skriver:

      Tyvärr, ingen skiss alls mer än det jag redan lagt ut. Allt står ju i texten så det går att göra en egen skiss om man vill. Prova gärna, det verkar vara ett smart sätt att odla mycket på liten plats.

  24. Yvonne Augusstsson skriver:

    Intressant! Säger som de andra Tack för hjälpen med översättningen, danska är knepigt 😉 Skulle detta fungerar i kallväxthus rakt av, majs/pollinering t.ex. ? känns inte som jag har tillräckligt lång säsong för att hinna med det här annars (zon 4) Hittade inget om när hur och med vad ni gödslade? Hoppas din rygg är bra igen och att det inte kommer tillbaks. Gott nytt odlingsår!

    • Monika Hulthe skriver:

      Tack, ryggen mår fint. 🙂
      Majs är en vindpollinerad växt och blir bäst på friland. Bor man i en kallare växtzon så får man modifiera planen. Det kan man ju göra på olika sätt, t ex genom att förkultivera mer, använda fiberduk mer, värma upp jorden tidigare med svart markduk eller annat mörkt material, använda små tunnlar eller fönsterglas som miniväxthus och framför allt använda tidiga sorter av grönsakerna. Att odla rubbet i kallväxthus vet jag inte om jag tror på. Det blir ofta för varmt för vissa grödor som sallat, spenat, rädisor och andra växter som växer fint i svalare väder. Potatis i kallväxthuset är heller ingen bra idé för då riskerar du sjukdomar som sprider sig till dina tomater (potatisbladmögel).
      Varje gång du sätter ut nya plantor för att ersätta de skördade lägger du på ett lager kompost, står det i artikeln. Extra viktigt att tänka på när man odlar tätt och har flera kulturer efter varann.
      Gott nytt odlingsår till dej också! Prova dej fram och berätta gärna hur det går.

  25. Pingback: växelbruk | Trädgårdsprojekt

  26. Pingback: 10 sätt att utnyttja odlingsytan maximalt – Mellan skog och gård

  27. Pingback: Landet ur olika vinklar | Framväxt

  28. Pingback: Odlingsprojekt  | annas sida

  29. Pingback: odlingsrapport slutet av april | annas sida

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *